1

Jämför informationen som inkluderats i artikeln ”Krigshyllningar: europeiska samhällen inför första världskrigets utbrott” från tidskriften Århundraden talar med informationen som finns angående första världskrigets utbrott i läroboken. Vilken av de två källorna ger mest information om:
- Politiska orsaker till kriget,
- Målen som antogs skulle uppnås med kriget av deltagarna,
- Den ekonomiska situationen i Europa vid tiden för krigsutbrottet,
- Europeiska samhällens reaktioner vid krigsutbrottet.

Metodanvisningar: uppgiften kan genomföras enskilt eller i par.

Facit: Läroboken ger mer information om de politiska skälen till krigsutbrottet, vad de enskilda deltagarna ville uppnå genom kriget och hur den ekonomiska situationen såg ut i Europa vid krigsutbrottet. Jämfört med läroboken innehåller artikeln mer information om reaktionen i de europeiska samhällena vid konfliktens utbrott.

a. Diskutera följande problem i grupp eller helklass: kan en artikel i en populärhistorisk tidskrift komplementera eller ersätta kunskap som kommer från läroböcker eller specialiserade böcker i historia.

Metodanvisningar: uppgiften kan genomföras som en grupp eller helklass diskussion som modereras av läraren. Eleverna kan också arbeta med frågan individuellt genom att nämna sina egna argument och motivera sitt svar på frågan.

Facit: läroböckerna har vanligtvis ett brett och heltäckande angreppssätt på ämnet. Populärhistoriska artiklar fokuserar på vissa enskilda aspekter. De utökar och förklarar i detalj en särskild aspekt av problemet. Därför kan det vara fördelaktigt att använda populärhistoriskt material som fördjupningsmaterial. Å andra sidan kan läroböcker och andra böcker användas för att verifiera information från populärhistoriska källor som ibland innehåller felaktigheter och förenklingar.

2

Försök att avgöra varifrån illustrationerna som finns i artikeln kommer ifrån. Utifrån den information om bilderna som ni hittar i artikeln, försök att svara på följande frågor:
-Från vilken historisk period kommer illustrationen?
- Vem är upphovsmannen till illustrationen?
- Vilken typ av illustration är det (bild, fotografi, affisch, vykort, et cetera)?

Metodanvisningar: uppgiften kan genomföras enskilt eller i par.

Facit:
- Ja, artikeln ger information som en samtida teckning, ölreklam från andra halvan av 1914 (s. 33), ett ungefärligt datum (slutet av juli 1914) när fotografiet på sidan 34 togs; en samtida målning (s. 35); en affisch från krigets början (s. 35); ett ungefärligt datum (de första dagarna i augusti 1914) när fotografiet på sidan 36 togs.
- Nej, den informationen ges ej.
- Ja, en samtida målning visas på sidan 32; på sidan 33 finns en reklamaffisch; illustrationerna på sidorna 34 och 36 är samtida fotografier; på sidan 35 kan man hitta en samtida målning och en affisch.

a. Vad är det som gör en illustration/teckning/fotografi/målning till en tillförlitlig källa till kunskap?

Facit: En tillförlitlig källa till information är de illustrationer som är samtida till händelser som de beskriver (fotografier, målningar från perioden, affischer, och så vidare). Därför spelar tillkomstdatumet (även ett ungefärligt sådant) för illustrationen en viktig roll. Det är också viktigt att kunna avgöra vem som är upphovsmannen till illustrationen för att kunna avgöra om de skildrar en subjektiv eller objektiv attityd till händelsen. Det faktum om upphovsmannen var ett ögonvittne till händelsen eller om hen använt andrahandsinformation är också viktigt. Det är väsentligt att avgöra illustrationens ursprung – som till exempel titeln på dagstidningen där den publicerades första gången eller vem som beställde den. Det möjliggör att man kan ta reda på syftet som illustrationen skapades för: var det för propaganda, marknadsföring, nyhetsinformation eller dokumentation.

3

Identifiera de element som presenteras eller upprepas i olika figurer och som bekräftar sambandet mellan inträdandet i kriget och värden såsom patriotism, heroism, uppoffring och ära.

Metodanvisningar: uppgiften kan genomföras enskilt eller i par.

Facit: illustrationerna visar följande element som vanligtvis brukar associeras med patriotism, heroism, uppoffring och ära:
- Nationsflaggor;
- Massdemonstrationer;
- Ceremoniella militära paraduniformer (dekorerade med medaljer);
- Blommor som överlämnas till soldater av unga flickor;
- Avskedsceremonier för soldater på väg till fronten.

a. Vad betyder likheterna hos illustrationerna från de olika länder som deltog i kriget enligt artikeln?

Methodological remarks: this part of the task may take a form of a discussion in front of the group/class.

Solution to the task: The similarities of the illustrations from various countries indicate that the reaction to the outbreak of the war was alike among the societies.
In individual countries joining the war, enthusiasm of citizens manifested itself in a similar way: by public demonstrations of unity and patriotism (underlined with flags and national symbols); mass farewell ceremonies for soldiers leaving for the battlefront; demonstration of respect and gratitude to the soldiers’ uniforms which symbolize heroism and sacrifice for their country.

4

Arbeta i små grupper och fokusera på den ungerska ölreklamen som visas i en av artikelns illustrationer.

Metodanvisningar: den här delen av uppgiften kan genomföras som en diskussionen framför gruppen eller klassen.

Facit: Likheterna mellan illustrationer från de olika länderna tyder på att reaktionen efter krigsutbrottet var lika i alla samhällen.

b. Hur användes krigsutbrottet och den allmänna optimismen i samhället om deltagande i konflikten för marknadsföringssyften?

Facit: krigsfronten visas i reklamen som en plats där man har kul, där soldater förutom att kriga kan hänge sig åt nöjen som att dricka öl. Samtidigt demonstreras styrkan och kraften hos de österrike-ungerska och tyska arméerna inte bara genom de gigantiska kanonerna och flygplanen, utan även genom gott öl. Det ger soldaterna uppmuntran. Ölet är så gott att det till och med förmår fienden att ge upp bara för att de ska kunna få smaka ölen. Soldaterna med ölen är närmast oövervinnerliga. Den här typen av skildringar passade väl in med den allmänna uppfattningen om kriget som ett spännande äventyr. Civilister som vill efterlikna de heroiska soldaterna kan köpa samma öl som får hjältesoldaterna vid fronten att vara oövervinnerliga.

c. Diskutera i grupp eller helklass om krig finns med i modern reklam och marknadsföring. Vilka skäl finns det till ert svar?

Facit: Idag används inte motiv som förknippas med krig i marknadsföringskampanjer. Efter 1900-talets krigserfarenheter, i ett samhälle som är medvetet om följderna av väpnade konflikter, har reklam som relaterar till krig väldigt negativa konnotationer. Det skulle anses smaklöst eller till och med provocerande. 1914 var samhället omedvetet om den misär och förstörelse som följer vid globala konflikter och det kan ha gjort att reklam som använde krig uppfattades som rolig och överygande.

d. Diskutera följande fråga i grupp eller helklass: Kan marknadsföringsmaterial vara en tillförlitlig källa till historisk information? Motivera ditt svar..

Facit: I allmänhet bör inte marknadsföringsmaterial betraktas som tillförlitliga källor till information eftersom deras syfte var att förmå konsumenter att utföra vissa handlingar (att köpa varor eller välja ett särskilt märke, och så vidare). I vissa fall kan dock den här typen av historiskt material (affischer eller flygblad från en särskild historisk epok) vara en bra källa till information om människors vardagsliv i en särskild period. De säger mycket om vanor, smak, fritidssysselsättningar, allmänna åsikter och den allmänna stämningen i dåtidens samhällen. Därför kan en diskussion om ölreklamen vara en bra källa till kunskap om det österrike-ungerska samhällets attityd till de militära händelserna under den andra hälften av 1914.

5

Vilka egenskaper hos artikeln gör att den kan tolkas som en tillförlitlig källa till information? Vilka egenskaper som inte finns med kan avgöra tillförlitligheten och trovärdigheten hos en källa till historisk information?

Metodanvisningar: uppgiften kan genomföras enskilt eller i par. Sammanfattingarna kan diskuteras i grupper eller helklass.

Facit:
Egenskaper som avgör tillförlitligheten hos artikeln “KrigshyllningarW” som en källa till historisk information:
- artikeln kommer från en populärhistorisk tidskrift som endast skildrar historiska ämnen; tidskriften har varit känd på marknaden under många år och den har rekommenderats av historielärare;
- det är möjligt att avgöra vem som är författare och vilka kvalifikationer han har; i en kort notis i slutet av artikeln står det att författaren är en professionell historiker
- artikeln är illustrerad med bilder som är samtida med perioden ifråga; exakta eller ungefärliga tillkomstdatum presenteras;
- artikeln innehåller citat från samtida historiska källor (dagböcker, tidningar) och författarnas namn redovisas i artikeln – till exempel: anteckningar av Wojciech Kossas, Maria Lubomirska, Victor Adler, Tomasz Mann och Bertrand Russell.

Andra egenskaper som kan tyda på att en informationskälla är tillförlitlig:

- Hänvisningar till källor (böcker, artiklar, arkiv) som användas av textens författare;
- Referenslista (lista över litteratur som relaterar till ämnet;
- Detaljerade beskrivningar av materialet (illustrationer, ljudupptagningar) som använts i publikationen (inklusive upphovsmannens namn, materialets ursprung, tillkomstdatum, nuvarande placering).