Transnationell jämförelse

IDevice Icon

Transnationell jämförelse

Artiklar i historiska tidskrifter från olika länder beskriver ibland samma ämne på olika sätt. Första världskrigets utbrott är ett bra exempel på detta. En jämförelse av artiklar om liknande ämnen som producerats i olika länder kan hjälpa oss att förstå olika perspektiv och synpunkter, särskilt när det gäller kontroversiella ämnen i historieforskningen.


Uppgifter

1

Läs artiklarna från de polska, tyska och spanska tidskrifterna. Lägg märke till hur varje författare beskriver det tyska rikets roll i första världskriget.

a. Vad beror skillnaderna i beskrivningen av samma problem i de tre analyserade texterna på?

2

Hur skildrar de tyska och spanska artiklarna den europeiska allmänhetens inställning vid krigets utbrott? Hur skiljer sig dessa skildringar från bilden som ges i den polska artikeln?

3

Hur visar de polska och spanska artiklarna attityden hos övriga länder angående kriget?

4

Studera ölreklamen i den polska artikeln och karikatyren av kung George V i den spanska tidskriften. Vilken roll spelar humor och skämtsamhet för kriget i dessa två bilder?

a. Diskutera följande fråga i grupp: Hur presenteras värden som associeras med militären idag? Hur försöker regeringar idag få folkligt stöd för deltagande i internationella väpnade konflikter (som till exempel kriget i Irak och Afghanistan)?

IDevice Icon
Metodanvisningar: Målet med övningarna som föreslås i den här sektionen är att utveckla elevernas förmåga att avgöra skillnader och likheter i beskrivningen av historiska händelser i källor med olika ursprung. De här övningarna stödjer utvecklandet av interkulturell-, medie- och informationsliteracitet hos eleverna.

 

Uppgifter

1

Läs artiklarna från de polska, tyska och spanska tidskrifterna. Lägg märke till hur varje författare beskriver det tyska rikets roll i första världskriget.

Metodanvisningar: uppgiften kan genomföras enskilt eller i par.


Facit: Tyskarnas roll vid krigets utbrott diskuteras mycket kortfattat i den polska artikeln. Författaren nämner endast kort att även om Tyskland var först med militära handlingar så kände de sig tvingade till krig av länderna i trippelententen som försökte inringa det tyska riket genom diplomatiska medel. I den spanska artikeln läggs det största ansvaret för kriget på Tyskland, även om det tillkännages att den globala konflikten var ett resultat av många är av ökande internationella sociala och etniska spänningar. (”Det är tydligt att det direkta ansvaret för krigets utbrott ligger på Tyskland. Tyskland kan dock inte ges det fulla ansvaret.”) Författaren till den tyska artikeln håller inte med om att hela skuldbördan ska läggas på Tyskland, även om han inte helt undandrar de tyska politikerna ansvaret för krigets utbrott. Texten tyder på att eskalationen av den globala konflikten i juli 1914 orsakades av ett komplicerat sammanfall av händelser och att ansvaret för utbrottet fördelas mer eller mindre jämnt mellan regeringarna i de länder som deltog i konflikten. (”Efter dess [krigets] slut hävdade artikel 231 i Versaillesfördraget att Tyskland hade det ensamma ansvaret för tragedin 1914. Den här anklagelsen var orättvis. Om man tar i beaktande de händelser som ledde fram till första världskriget, är skulden faktiskt jämnt fördelad, och de direkta bovarna var Wien och Berlin.”)

a. Vad beror skillnaderna i beskrivningen av samma problem i de tre analyserade texterna på?

Metodanvisningar: uppgiften kan genomföras enskilt eller i par. Redovisningarna och slutsatserna bör dock diskuteras i grupper eller helklass.

Facit: skillnaderna i hur man presenterar samma ämne (ansvaret för första världskrigets utbrott) beror på de olika perspektiven hos författarna från de olika länderna. Polen gick med i kriget inte som en självständig nation utan var ockuperat av bland andra Tyskland som kan vara ett skäl till en kritisk attityd bland polska historiker mot den dåtida tyska politiken. I motsats till detta försöker författaren till den tyska artikeln försvara besluten som togs av det tyska rikets myndigheter 1914. Ur det tyska perspektivet är läggandet av all skuld för första världskrigets utbrott på deras land orättfärdigt och orättvist. Spanien förblev neutralt under första världskriget vilket kan vara ett skäl till varför den spanske författaren försöker förhålla sig objektiv när han bedömer skälen till krigets utbrott. I hans artikel upprepar han den vanliga uppfattningen om Tysklands ansvar för konfliktens eskalering, men anger dock även andra komplicerade skäl till krigets utbrott.

2

Hur skildrar de tyska och spanska artiklarna den europeiska allmänhetens inställning vid krigets utbrott? Hur skiljer sig dessa skildringar från bilden som ges i den polska artikeln?

Metodanvisningar: uppgiften kan utföras i små grupper. En grupp får uppgiften att analysera den tyska eller spanska artikeln och delar sedan med sig av sina fynd i ett klassforum.


Facit: den spanska artikeln nämner den motvilliga attityden mot kriget i de europeiska samhällena. Förekomsten av grupper som villa ha krig pekas dock också ut. Grupperna såg det som ett tillfälle att uppnå nationalistiska mål och att skapa en stark nationell enighet. (”Allmänt sett tyckte inte européerna om krig. […] Regeringar och militära ledare hade dock motsatta synpunkter och förhandlingar hade stängt alla möjliga vägar till en fredlig lösning. Naturligtvis räknade ledarna med stöd från vissa sociala grupper som såg det oundvikliga kriget som en säkerhetsventil för spänningar och som ett sunt nationellt korståg mot en hatad fiende de knappt kände till.”)
Den tyska artikeln hävdar att krigetsutbrottet var en stor överraskning för de europeiska medborgarna. De flesta av dem var mot kriget. I Tyskland och Frankrike organiserades demonstrationer mot kriget. De kunde dock inte hindra utbrottet av fientligheter som redan bestämts av regeringarna och de militära ledarna. (”Klockan 18 den den 23 juli gavs Serbien ett ultimatum. För allmänheten kom det som en blixt från klar himmel. Den varma sommardagen hade många européer semestern i sinnet. […]. Massdemonstrationer mot kriget organiserades i Frankrike och Tyskland. Men beslutet hade redan fattats bakom lyckta dörrar av monarker, politiker, diplomater och militära ledare.”)
Den polska artikeln beskriver mest entusiasmen för det begynnande kriget i de europeiska samhällena. Det antyds dock att det fanns sociala grupper (som arbetare, bönder och socialister) som motsatte sig den här väpnade konflikten.

3

Hur visar de polska och spanska artiklarna attityden hos övriga länder angående kriget?

Metodanvisningar: den här uppgiften kan genomföras i par.


Facit: Den polska artikeln understryker att polackerna hälsade krigsutbrottet med tillförsyn. De ansåg att kriget främst var en möjlighet för dem att återfå frihet. Den spanska artikeln diskuterar utförligt attityden mot kriget hos de nationer som inte hade någon egen stat (som polacker, irländare och tjecker). Utvecklandet av ett nationellt medvetande hos dessa nationer antyds av författaren som en av de faktorer som ledde till eskaleringen av krigspositiva stämningar före 1914. Dessa nationer var bland de grupper som hälsade kriget med entusiasm.

4

Studera ölreklamen i den polska artikeln och karikatyren av kung George V i den spanska tidskriften. Vilken roll spelar humor och skämtsamhet för kriget i dessa två bilder?

Metodanvisningar: uppgiften kan genomföras i små grupper.


Facit: I den ungerska ölreklamen relaterar humorn till livet vid fronten (temat är att trippelententens soldater ger upp inför trippelalliansens öldrickande soldater) och används för marknadsföringssyften. Hänvisningarna till de heroiska soldaternas attityd vid fronten och övertaget mot fienden som uppnås genom att dricka det ungerska ölet antas övertala konsumenter att köpa deras produkt. Till skillnad från detta används karikatyren i den spanska tidskriften av propagandaskäl. Den beskriver metaforiskt konflikten mellan Storbritannien och Tyskland – de två nationerna kämpar om herraväldet och haven.
Så humor och skämt som hänvisar till ett krig kan ha flera syften:
- Att förbättra den samhälleliga moralen och att skapa en känsla av patriotism;
- Att diskreditera motståndaren genom att förlöjliga deras karaktärsdrag eller handlingar, även på den internationella arenan;
- Främja (eller marknadsföra) myndigheternas beslut hos de breda samhällslagren
- Att få människor att utföra vissa handlingar (i det här fallet att köpa ett visst ölmärke);
- Att föra en psykologisk kamp mot fienden, att försvaga deras kampvilja och segervisshet.

a. Diskutera följande fråga i grupp: Hur presenteras värden som associeras med militären idag? Hur försöker regeringar idag få folkligt stöd för deltagande i internationella väpnade konflikter (som till exempel kriget i Irak och Afghanistan)?

Metodanvisningar: uppgiften kan genomföras som en grupp- eller helklassdiskussion som modereras av läraren.


Facit: eleverna kan ge olika exempel som de känner till från sin egen erfarenhet, mediekunskaper, sedda filmer eller lästa böcker.
Exempel på argumnet som kan användas i diskussionen:
- Organiserandet av pompösa parader och militäruppvisningar (som till exempel den årliga paraden i Polen den 15 augusti);
- Högtidliga uppmärksammanden av årsdagar som förknippas med militära handlingar (revolter, krig, och så vidare);
- Skapandet av tv-reklam som uppmuntrar människor att gå med i armén;
- Upprätthållandet av förebilden av en soldat som räddar hens land i populärkulturen (ett mycket vanligt tema i amerikanska filmer).


Licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 2.5 License