1

Metodanvisningar: uppgiften kan genomföras enskilt eller i par. Uppgiften kan följas av en diskussion i grupp eller helklass om hur man idag ser på väpnade konflikter. Läraren kan be eleverna om vad de anser att det är rättfärdigt och effektivt att lösa internationella konflikter med militära handlingar genom att diskutera krig som pågår idag – som till exempel krigen i Irak och Afghanistan och konflikten i Syrien, och så vidare. Diskussionen bör fokusera på aspekter kring hur samtida samhällen reagerat mot sådana händelser, vilka argument som använts i det offentliga samtalet av förespråkare och motståndare till att använda kraftfulla metoder i internationella relationer.

Facit: Artikeln behandlar reaktioner i olika europeiska länder vid krigsutbrottet i juli 1914. Den beskriver atmosfären hos allmänheten i de europeiska länder som deltog i kriget och åsikterna hos människor under tiden om hur kriget skulle förlöpa och hur länge det skulle vara. Författaren till artikeln skildrar och förhoppningarna hos de olika länderna och sociala grupper som associeras med krigsutbrottet, såväl som problemen som ansågs kunna lösas genom en eskalation av den internationella konflikten. Titeln ”Krigshyllningar” hänvisar till den atmosfär av lycka, entusiasm och optimism som dominerade de europeiska samhällen inför det kommande kriget. Händelser som förknippades med deltagande i kriget av de olika länderna, såsom mobiliseringar och truppformeringar, firades som hyllningar av nationell samling, patriotism och heroism. Därför kom alla förberedelser för militära handlingar i de deltagande länderna att likna ett firande.

2

Gör en lista på de internationella händelser som nämns i artikeln som föregick första världskrigets utbrott. Vilka av dessa var de direkta orsakerna till krigsutbrottet 1914?

Metodanvisningar: uppgiften kan genomföras enskilt eller i par. De politiska händelser som föregick krigsutbrottet nämns episodiskt i artikeln. Till exempel nämner inte författaren skotten i Sarajevo som utgjorde den omedelbara orsaken till kriget. För en riktig förståelse av konfliktens ursprung hos eleverna bör läraren uppmuntra dem att jämföra informationen i artikeln med deras lärobok. Den ytterligare informationen från läroboken kan användas för att lösa uppgiften.

Facit: artikeln nämner följande händelser som föregick krigsutbrottet sommaren 1914:

- Österrike-Ungerns ultimatum till Serbien;
- krigsförklaringarna av Tyskland, Ryssland och Frankrike och den tyska invasionen av Belgien;
- Annekteringen av Bosnien och Herzegovina 1908;
- den marockanska krisen 1911;
- Balkankriget 1912;
Enligt artikeln var det omedelbara orsaken till krigsutbrottet det ultimatum som ställdes till Serbien av Österrike-Ungern. Läraren bör förklara för eleverna hur idén om en dominoeffekt kan kopplas till det komplexa system av europeiska allianser som gjorde att Serbiens förkastande av det österrikiska ultimatumet och Österrike-Ungerns krigsförklaring kom att eskalera till en konflikt på världsnivå på bara några dagar.

3

Hur föreställde sig människor vid tiden krigsförloppet innan krigsutbrottet 1914?

Metodanvisningar: uppgiften kan genomföras enskilt eller i grupper om 3 eller 4 elever.

Facit: både de militära ledarna och vanliga medborgare väntade sig att kriget bara skulle pågå några månader och att det skulle begränsas till några större slag. Det antogs att krigföringen skulle grundas på snabba direkta attacker av fienden. Man förväntade sig inte ett långt ställningskrig som skulle utkämpas till största delen i skyttegravar. Mångmiljonförlusterna av soldater och civila var inte heller något som togs med i beräkningarna.

a. Diskutera följande fråga i grupp eller helklass: vad grundade de samtida människorna sina uppfattningar om krigsförloppet på?

Facit: befälhavarna vid tiden grundade sina omdömen på erfarenheter från tidigare krig som vanligtvis hade vara korta och utgjorts av direkta militära sammanstötningar. Slutsatserna som dragits av det amerikanska inbördeskriget och det rysk-japanska kriget togs inte med i beräkningarna. Människorna vid tiden kunde inte föreställa sig en konflikt på en sådan skala som första och andra världskrigen. De visste inte vilka effekter som massförstörelsevapnen hade. Genom världshistorien hade krig var det vanliga sättet att föra internationell politik på och därför orsakade inte väpnade konflikter den rädsla hos allmänheten som de gör idag.

4

Vilka var de värden som kriget skulle ge de europeiska samhällena enligt intellektuella, filosofer och politiker vid tiden?

Metodanvisningar: uppgiften kan genomföras enskilt eller i par.

Facit: enligt intellektuella, filosofier och politiker vid tiden skulle kriget främst skapa enhet inom samhället. Kriget antogs kunna stärka känslan av samhörighet och nationell samling i samhällena (s. 34). Vissa filosofiska strömningar som socialdarwinismen (som diskuteras på sidan 34) ansåg att långvarig fred var skadlig. Enligt företrädare för socialdarwinismen renar krig relationerna mellan stater och uppmuntrar värden som ”självuppoffring, tilltro, disciplin, mod, broderskap och trohet som hindrar människor att hemfalla åt själviskhet och konsumism” (s. 34). Enligt det här synsättet var krig en form av naturligt urval som gjorde att endast de mest värdefulla och kraftfulla stater och individer skulle överleva och som eliminerade de svara elementen.

5

Vilka sociala grupper visade störst entusiasm för kriget? Vilka sociala grupper var skeptiska mot ett krigsutbrott? Diskutera i grupper varför grupperna hade olika åsikter.

Metodanvisningar: uppgiften kan genomföras genom att klassen delas in i små grupper av elever och att varje grupp får olika uppgifter: 1. Sociala grupper som var entusiastiska mot kriget samt deras argument; 2. Sociala grupper som var skeptiska till kriget och deras argument. Enskilda grupper bör diskutera resultaten av sitt arbete i helklass. I den utökade versionen av uppgiften kan representanter för båda grupperna ha debatter som modereras av läraren och som syftar till att övertyga motståndaren om riktigheten i de egna skälen och argumenten.

Facit:

1) Sociala grupper som var entusiastiska till kriget och deras argument:
Kriget stöddes entusiastiskt av ungdomar. Det var en möjlighet för dem att få uppleva äventyr och att få komma bort från föräldrarnas kontroll, att få lära sig om nya länder och att vinna ära. Krigsutbrottet sågs också med blida ögon av intellektuella som såg en möjlighet till moralisk förnyelse av samhället och en möjlighet att stärka känslan av nationell samhörighet. Kriget stöddes även av minoritetsgrupper (religiösa och etniska) som såg kriget som en möjlighet för dem att bevisa sin patriotism.

2) Sociala grupper som var skeptiska mot kriget och deras argument.

Arbetare och bönder var inte nöjda med krigsutbrottet. Det var de som levde i fattigdom och kriget var ytterligare en börda på deras axlar. Även socialisterna argumenterade mot kriget enligt deras politiska övertygelse. Internationalism och anti-militarism hade länge varit punkter på deras program (s. 35). Socialistiska och socialdemokratiska partier samlande den fattigare delen av samhället (mest arbetare) och deras politiska program stödde främst deras intressen. Det enda skäl som gjorde att socialdemokrater kom att stödja kriget var att de trodde att kriget skulle leda till en demokratisering av det politiska systemet (och på så sätt ge arbetare och bönder utökade politiska och civila rättigheter) (ss. 35-36).

Genom att ta informationen från artikeln i beaktande, analysera attityden i det ockuperade polska samhället mot kriget. Diskutera med dina klasskamrater vilka möjliga anledningar det kan ha funnits till attityden.

Metodanvisningar: uppgiften kan lösas i par.

Facit: polackerna inom alla de tre annekterade områdena stödde starkt kriget och gick entusiastiskt med i de ockuperande ländernas arméer. Den har inställningen hos allmänheten berodde på hoppet att de skulle återfå sin nationella frihet genom den väpnade konflikten mellan dess ockupanter (s. 36).

a. Vilken sida stödde polackerna i den europeiska konflikten?

Facit: polackerna som levde under ryskt styre i marionettstaten Den Polska Kongressen förklarade sig som tillhörande den ryska sidan. Polackerna i den preussiska annekterade zonen ställde sig på Tysklands sida och de som levde i den österrikiska annekterade zonen slogs för det Österrike-Ungerska imperiet.

b. Hur och varför kom krigsutbrottet att förändra den polska attityden mot de ockuperande länderna?

Facit: innan kriget hade polackerna behandlas de ockuperande nationerna och deras medborgare med fientlighet. Krigsutbrottet och det växande hoppet om att återfå friheten genom att slåss tillsammans med ockupationsmakterna innebar en förändring av den här attityden. Polackerna demonstrerade öppet enighet och broderskap särskilt med soldater från de ockuperande arméerna: soldaterna välkomnades i samhället, polska kvinnor gifte sig öppet med ryssar i ortodoxa kyrkor och polacker från alla de annekterade zonerna gick frivilligt med i ockupanternas arméer. Det här berodde på uppfattningar att trofast tjänstgöring i ockupationsmaktens armé och uppvisande av trofasthet och uppoffring skulle belönas med återskapandet av en självständig polsk stat efter kriget.

Vad ledde till kollapsen av den optimistiska och patriotiska atmosmfären i de europeiska samhällena under månaderna efter krigets utbrott?

Metodanvisningar: uppgiften kan genomföras enskilt eller i par. Uppgiften kan användas som en förevändning av lärare att starta en diskussion om det fortsatta krigsförloppet och militära handlingar under kriget jämfört med vad människor trodde sommaren 1914.

Facit: den allmänna atmosfären i de deltagande länderna kom att kollapsa genom informationen som kom från krigsfronten om förlusterna och de sårade soldater som kom tillbaka från kriget. Resultaten av krigsförloppet visade sig vara helt annorlunda från vad allmänheten hade föreställt sig innan krigsutbrottet.

Diskutera i grupp eller helklass era åsikter arvet till och funktionaliteten av de europeiska samhällenas attityder innan första världskrigets utbrott. Vilka är konsekvenserna som fortfarande idag associeras med kriget?

Metodanvisningar: uppgiften kan genomföras som en debatt i grupper eller helklass. Läraren kan uppmuntra eleverna att använda sina egna kunskaper om konsekvenserna av väpnade konflikter i debatterna.

Facit: Inställningen hos allmänheten i de länder som deltog i första världskriget var orättfärdiga och orealistiska. Människorna vid tiden tänkte inte på utvecklingen av vapen, inklusive massförstörelsevapen (som giftgas), inte bara skulle förlänga krigföringen utan även göra den mycket blodigare än vid tidigare konflikter. Samtidigt påverkar krigets konsekvenser allmänheten på det mest smärtsamma sättet. Civila lider inte bara genom direkta militära handlingar, utan även av svält, sjukdomar, massmigration och så vidare. Sådana fenomen kan också observeras i moderna konflikter. Man kan till exempel hänvisa till samhällen som lider av väpnade konflikter i Mellanöstern och Afrika.