Nationella perspektiv
Första världskrigets “utbrott”
Analys av ämnet “Första världskrigets början” genom att använda två tyska populärhistoriska tidskrifter
Var det första världskriget en oundviklig konsekvens av skotten i Sarajevo eller kunde krisen ha lösts på ett fredligare sätt? De olika åsikterna i tyska historiska tidskrifter analyseras i det följande och olika tolkningar utarbetas genom användning följade tidskrifter: GEO-EPOCHE
(2004), DAMALS (2004) och G/Geschichte (2007).
Den jämförande analysen av olika förklarande modeller borde motsäga ett förenklat sätt att förklara de historiska händelserna. Dessutom ska de olika tolkningarna förstås som olika forskningsperspektiv som visar att det inte finns ett enda nationellt perspektiv på en händelse (även om nationella tendenser kan finnas i de respektive narrativen).
Uppgifter
|
1
|
Vi konfronteras ofta med första världskriget filmer, böcker, i skolan (naturligtvis) såväl som i historiska tidskrifter:
a. Vad
har du redan hört angående det första världskrigets “utbrott”?Fundera
över det och skriv ned det du kommer på. Diskutera därefter med din
klasskamrat. b. Hur fick du den här informationen? Från dina föräldrar, museum, filmer, serietidningar eller några andra källor? Lägg till dessa i dina anteckningar. c. Varför är det här ämnet fortfarande relevant? Förklara din åsikt. |
|
2
|
Början på första världskriget: “kedjereaktioner”, “dödligt sammanträffande”, ”klandervärda misstag” eller ”kalkylerad strategi”? a. Den svenska artikeln, som analyseras mer ingående i den internationella jämförelsen (under fliken oven), ställer i rubriken frågan: “Första världskriget – en oundviklig katasrof?” Jämför rubriken med de i G/Geschichte (2007), GEO-EPOCHE (2004) och DAMALS (2004). Hur beskrivs och tolkas vägen till kriget? Skriv ned vad som skiljer dem åt |
|
3
|
Jämför med din lärobok: Hur skildras början på första världskriget där?
a. Granska hur din lärobok beskriver början på första världskriget och hur frågan om Tysklands skuld diskuteras? b. jämför resultaten här med de du fick i uppgift 2. |
Uppgifter
Den jämförande analysen av olika föklarande modeller bör motsäga ett förenklat sätt att förklara historiska händelser. Dessutom ska de olika tolkningarna förstås som olika forskningsperspektiv som visar att det inte finns ett enda nationellt perspektiv på en händelse (även om nationella tendenser kan finnas i de respektive narrativen).
|
1
|
Vi konfronteras ofta med första världskriget filmer, böcker, i skolan (naturligtvis) såväl som i historiska tidskrifter:
a. Vad har du redan hört angående det första världskrigets “utbrott”?Fundera över det och skriv ned det du kommer på. Diskutera därefter med din klasskamrat.
b. Hur fick du den här informationen? Från dina föräldrar, museum, filmer, serietidningar eller några andra källor? Lägg till dessa i dina anteckningar.
c. Varför är det här ämnet fortfarande relevant? Förklara din åsikt.. |
|
2
|
Början på första världskriget: “kedjereaktioner”, “dödligt sammanträffande”, ”klandervärda misstag” eller ”kalkylerad strategi”?
a. Den svenska artikeln, som analyseras mer ingående i den internationella jämförelsen (under fliken oven), ställer i rubriken frågan: “Första världskriget – en oundviklig katasrof?” Jämför rubriken med de i G/Geschichte (2007), GEO-EPOCHE (2004) och DAMALS (2004). Hur beskrivs och tolkas vägen till kriget? Skriv ned vad som skiljer dem åt.
DAMALS (2004): Rubriken ”Veckor av beslutsfattande” tydliggör att en rad lösningar var tillgängliga och förklarar därigenom att vägen till kriget inte var någon automatisk process.
Geo-Epoche (2004): Geo-Epoche tolkar händelserna som “katastrofala sammanträffande mellan hot och löften om hjälp” och indikerar därför att mordet användes som en ursäkt för att starta krig av militärmakterna (i alla länder?) medan politiker och monarker (i alla länder?) tvekade och lät sig tvingas till krig – samtidigt som de var rädda för tanken att fienden skulle kunna förekomma dem genom en möjlig attack. G/Geschichte (2007): I “Hur världen gled in i krig” anses situationen snarare vara bortom kontroll och kriget oundvikligt. ”Glida” var favoritutrycket hos de historiker och läroböcker som förkastade anklagelserna som tyskarna konfronterades med i Versaillesfördraget. I de presenterade beskrivingarna ser ni exempel på olika åsikter i forskningen om frågan om huruvida första världskriget kunde ha undvikits.
|
|
3
|
Jämför med din lärobok: Hur skildras början på första världskriget där?
a. Granska hur din lärobok beskriver början på första världskriget och hur frågan om Tysklands skuld diskuteras?
Tyska läroböcker tar periodvis upp Fischerkontroversen och visar olika synpunkter i forskningen om skudfrågan och ger även uppgifter om det.
. |
Licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 2.5 License