1

Hur skildras “skotten i Sarajevo” (1)

a. Om du granskar bilderna på mordet i GEO-EPOCHE (2004) och jämför dessa med bilderna i DAMALS (2004) och G/Geschichte (2007) kommer du att märka att de använder samma bilder. Hur kan detta förklaras? Diskutera med din klasskamrat och spekulera.

Bland annat beror detta på det begränsade antalet samtida bildkällor.

b. Undersök bilder på mordet på Internet:

Europeana: http://www.europeana.eu/portal/usingeuropeana_search.html
Wiki commons: http://commons.wikimedia.org/wiki/Main_Page
Tips: Använd mordplatsen och årtalet som sökord.

På internet kommer du också att hitta bilderna från de tyska tidskrifterna tillsammans med andra bilder på mordplatsen som använts på vykort.

2

Skildringar av “skotten i Sarajevo” (2)

Läs respektive rubrik och försök att svara på följande frågor med hjälp av tidskriften GEO-EPOCHE (2004):

a. Vilken situation av mordet skildras enligt rubriken på GEO-EPOCHE (2004)?

Geo-Epoche, s. 25: “Mordet på kronprinsen Franz Ferdinand och hans fru utfördes av studenten Princip”
GEO-EPOCHE, s. 26: “Tronarvingen och hans fru när de lämnar Sarajevos stadshus”
GEO-EPOCHE, s. 27: “Poliser arresterar gärningsmannen, men det är för sent”

b. Välj de bilder som avbildar själva mordet. Vilken teknik har använts för att framställa bilden? Fundera kring varför just denna teknik använts.

Det är ett uktast av tidningstecknaren Felix Schwormstädt (1870-1938) som skildrar själva mordet och som publicerades av Leipziger Illustrierten Zeitung. I början av 1900-talet var foto ett långsamt medium och lämpade sig inte för impulsiva avteckningar. Fotograferna kunde endast avbilda händelser som planerats i förväg, som till exempel när paret lämnar stadshuset (Geo-Epoche, s. 26). När det ändringar av planer, som tronarvingens resa innan de dödliga skotten, fanns det ingen möjlighet att ta fotografier eftersom ingen fotograf placerats ut där.
Dessutom var det väldigt få som hade en kamera. Det finns inget fotografi av mordet och därför används den samtida tidningsteckningen. Men även om det hade funnits ett fotografi av mordet hade inte tidningarna kunnat publicera det eftersom det inte var möjligt att trycka fotografier i tidningar. Det här är anledningen varför mer eller mindre fantasifulla bilder spreds i dagstidningarna.

c. Jämför fotografiet av tronarvingen med tidningsteckningen (Geo-Epoche, s. 25-26) och skriv ned vad som skiljer dem åt. Du kan dessutom jämföra dem med fotografiet som finns i den svenska tidskiften Populär Historia (2008) på sidan 27.

Franz Ferdinands klädsel skiljer sig åt. Han bär till exempel en militärhjälm (tschako) på teckningen och en officersuniform med mössa på fotografiet.

d. Försök att komma på skäl till varför tecknaren skildrar Franz Ferdinands hat på ett annat sätt fotografiet som visar honom på väg från stadshuset till sin bil.

Antagande 1: teckningen skulle kunna vara riktig eftersom Franz Ferdinand bytte hatt.
Antagande 2: teckningen kan vara felaktig och Franz Ferdinand hade på sig den grönfjädrade hatten. Den ”falska hatten” kanske har kommit dit eftersom tecknaren inte befann sig vid mordplatsen och därför inte såg kronprinsen.
Eftersom det inte finns några källor kan vi inte avgöra vilket antagande som är sant och vilket som är falskt..

Tycker du att vi kan använda teckningen som en källa till mordet? Skriv ned vad du tycker!

3

Kritisk medieanalys: bildtexterna till fotografiet av “arresteringen av mördaren i Sarajevo”

En bild som är vanlig är fotografiet av “arresteringen av mördaren”. Nedan kommer vi att undersöka om presentationen av bilden i tidskrifterna är trovärdig eller ej.

a. Studera fotografiet i Geo-Epoche (2004), s. 27, noggrannt och försök att föreställa dig vad du ser på fotografiet! Var även uppmärksam på vilken information som fotografiet inte kan ge dig. [1]

På bilden finns det ett flertal män som bär uniform och sabel, några bär traditionella kostymer med en fes. Det är ganska mycket folk på platsen. Eftersom bilden är delvis suddig, särskilt på den vänstra bildkanten, kan man få intrycket att bilden är en ögonblicksbild av tumultet medan fotografen var i rörelse. På den högra sidan leds en man i en mörk kostym bort längs en mur av två män. Man blir medveten om att fotografiet inte avslöjar vilka personerna är eller vilken roll de spelade under mordet och andra viktiga saker.

b. CJämför bildtexterna i de tyska tidskrifterna Geo-Epoche (2004), s. 27, och G/Geschichte (2007) med de i tidskrifterna History Review (2011), s. 15, och BBC History Magazine (2012), s. 20, samt den svenska tidskriften Populär Historia (2008), s. 26. Vad märker du?

GEO-EPOCHE (2004) och G/Geschichte (2007): Arresteringen av mördaren Gavrilo Princip.
History Review (2011): Arresteringen av mördaren Princip.
Populär Historia (2008): Arrestering av mördaren samt tillkännagivandet att mannen på bilden skulle kunna vara Princip.
BBC History Magazine (2012) är den enda som skriver att polisen arresterar en misstänkt. De skriver inte att det är Princip. På ytterligare en bildtext skrivs det att polisen försöker att avskräcka muslimer från att angripa den misstänkte. Dessutom tillägger tidskriften att muslimerna var den minoritet som var mest lojala mot Habsburgarna av minoriteterna i Bosnien-Herzegovina.
.

c. Idag finns det bevis för att bilden skildrar en viss Ferdinand (Ferdo) Behr, en man som misstänktes ha samarbetat med Princip. Uppenbarligen hade den här mannen inget att göra med morden. Ta en titt i din lärobok: hittar du bilden där? Vad säger bildtexten?

Eftersom det här fotografiet är ett av de mest spridda är det mycket troligt att det finns i läroböckerna.

d. Varför tror du att bildtexten är felaktigt trots att människor känner till detta?

Tidskrifter och läroböcker tar ofta bilderna från bildagenturer. Om dessa agenturer beskriver bilden felaktigt kan dessa misstag (som till exempel felaktiga bildtexter) lätt slinka förbi korrekturläsningen..

^{[1] Primärt eller naturligt subjekt enligt Panofskys bildanalys}