Översikt

Första världskrigets “utbrott”

Hur man presenterar första världskrigets början i populärhistoriska tidskrifter

Författare: Miriam Hannig, Augsburgs universitet

Grundläggande information

Det här avsnittet handlar om första världskrigets början och hur man skildrar det i främst tyska och svenska populärhistoriska tidskrifter, vilka kort presenteras nedan. Fokus kommer att ligga på hur bilder kan användas för att illustrera mordet i Sarajevo både i läroböcker i historia och i tidskrifter. Angående detta är den centrala frågan: ”Hur har dessa bilder valts och presenterats som historiska källor?” Dessutom försöker avsnittet svara på frågan huruvida skulden till kriget betraktas som multi-perspektivistiskt eller explicit.

De följande övningarna ska förstås som förslag på hur man kan närma sig ämnet utifrån det valda fokuset. Dessutom kan de ses som inspiration till ytterligare analyser i andra tidskrifter som finns under fliken ytterligare material. Av den här anledningen finns det översikter tillgängliga om hur första världskrigets början skildras i respektive lands läroböcker för att möjliggöra arbete med nationella tendenser inom detta ämne i de olika modulerna från olika länder.

Hänvisning till kursplanen

I bayerska historieklassrum tas ämnet “Första världskriget” upp i årskurs 8 (14- till 15-åriga elever). Det finns inget explicit krav på att man skall behandla populärhistoriska tidskrifter i undervisningen, men kursplanen anser att ”historiekulturen” är en del av elevernas vardagsliv.

Ämnet är lämpligt för ämnesövergripande studier, genom att till exempel kombinera historia med samhällskunskap, bild och svenska. Detta möjliggör stora möjligheter att använda populärhistoriska tidskrifter i undervisningen.
.

Undervisningsmål

Å ena sidan ska eleverna utveckla sina mediekritiska kompetensern och å andra sidan ska de göra en jämförande analys av europeiska transnationella perspektiv på ämnet. De skall bli mer uppmärksamma på användandet av bildkällor i både tidskrifter och läroböcker i historia och utveckla kriterier för kritisk granskning av användet av bildkällor i allmänhet och i kommersiella medier i synnerhet.
Genom att jämföra populärhistoriska tidskrifter och läroböcker i historia ska eleverna lära sig att hantera de olika sätt man kan presentera ett historiskt ämne på och uppmärksamma skillnader i den mer eller mindre akademiska eller populärvetenskapliga stilen i historiska tidskrifter och läroböcker.
Genom att jämföra läroböcker och tidskrifter från olika europeiska länder lär sig eleverna analysera och jämföra olika tendenser i hur ämnet presenteras (i den här uppgiften används främst svenska och tyska tidskrifter). Exempel från tidskrifter från andra europeiska länder kan ni hitta i avsnittet med ytterligare materia. De kan användas för att bredda jämförelsen mellan olika nationella synpunkter i Europa.

Sättet som första världskrigets “utbrott” skildras på i tyska läroböcker

En närmare granskning av kursplaner och läroböcker är användbar för att få en uppfattning hur första världskrigets början presenteras i tyska populärhistoriska tidskrifter. I Bayern är alltid första världskriget inbakat i avsnittet ”Imperialismen och första världskriget” där 4 större ämnesområden avhandlas:
1. Krisen på Balkan, skotten i Sarajevo och ”vägen mot krig”
2. Det industrialiserade kriget och hur människor upplevde kriget på fronten och hemmavid
3. Vändpunkten 1917 och den ryska revolutionen
4. Slutet på kriget, Versaillesfreden och dess konsekvenser
Efter detta avsnitt finns det ofta en länk till avsnittet om Weimarrepubliken som slutar i en kollaps för den första tyska parlamentariska demokratin och framgång för nationalsocialismen.
I regel tar läroböckerna upp den så kallade “Fischerkontorversen”. 1961 presenterade historikern Fritz Fischer i sin bok Tysklands mål i första världskriget teorin om att Tyskland inte hade ”kastats” in i kriget och att det inte fanns något ”utbrott” för det första världskriget. Viktiga delar av det sociala, politiska och militära samhället hade istället lett det Tyska Riket avsiktligt in i första världskriget, genom att låtsas att inte vara den som attackerar. Teorin har blivit allvarligt ifrågasatt av tyska historiker eftersom den skulle ha bekräftat den förlegade teorin om den så kallade tyska skulden till kriget, som statueras i artikel 231 i Versaillesfördraget. I Tyskland hade dock alla sociala grupper från vänster till höger vägrat att acceptera anklagelserna som gjordes i Versaillesfördraget 1919. Idag anser historiker i allmänhet att det inte finns någon definitiv skuld till första världskrigets start och framförallt att Tyskland inte kan hållas som ensamt ansvariga för dess utbrott, även om de definitivt erkänner att det fanns ”krigsplaner” hos vissa delar av det tyska samhället och regeringen.

Idag undviker de flesta läroböckerna medvetet formuleringar som “gled in i kriget” eller “krigsutbrottet” och använder istället mer neutrala formuleringar som “vägen till första världskriget”. Agående den historiska och samtida betydelsen av den här frågan är det viktigt att tydliggöra implikationerna av valet av formuleringar (”kasta sig in i”, ”utbrott”, ”början”, et cetera) och att uppmuntra eleverna att utveckla deras egna och kritiska åsikt.

EHISTO-team, Augsburg

download this text section

Licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 2.5 License