Transnational Comparison

Transnationell jämförelse

När du har läst artikeln av Columbus av David Armitage ska du läsa artikeln av Rafal Jaworski som är en recension av en bok om Columbus av Manuel Rosa.

Frågor till artikeln "Christopher Columbski"

1	Vilket är det huvudsakliga påståendet i boken av Manuel Rosa (Columbus: den okända historien)?
2	Vad anser Jaworski om Rosas bok? Vilken kritik riktar han mot historikern Rosa?
3	Vilka likheter finns det mellan artiklarna av Armitage och Jaworski?
4	Gör en Google-sökning för att ta reda på Rosas och Armitages meriter som historiker. Vad hittar ni?
5	Den nationella kursplanen i historia i England inkluderar inte Christopher Columbus och få elever får därför lära sig något om honom. Vilka anledningar kan det finnas till varför det är så?

Frågor till artikeln "Christopher Columbski"

1	Vilket är det huvudsakliga påståendet i boken av Manuel Rosa (Columbus: den okända historien)?
2	Vad anser Jaworski om Rosas bok? Vilken kritik riktar han mot historikern Rosa?
3	Vilka likheter finns det mellan artiklarna av Armitage och Jaworski?
4	Gör en Google-sökning för att ta reda på Rosas och Armitages meriter som historiker. Vad hittar ni?
5	Den nationella kursplanen i historia i England inkluderar inte Christopher Columbus och få elever får därför lära sig något om honom. Vilka anledningar kan det finnas till varför det är så?
	Lärarhandledning om transnationella jämförelser Jaworskis artikel hävdar att även när det gäller mycket kända historiska karaktärer, som Christopher Columbus, kan de historiska källorna vara “mycket fragmentariska”. Han tillägger att ”Genom århundradena har dokument gått förlorade eller förstörts… Det händer ofta att historiens vindar utplånar en fotspår… Till och med historiestudenter är väl medvetna om att ju längre tillbaka i historien som vi går, desto svårare är det säkerställa data som vi idag anser som självklara”. Det här är viktigt eftersom han därefter hävdar att i det vakuum och luckor som finns i de historiska källorna kan personer hitta på saker om det förflutna eller förvränga och manipulera de bevis som för att göra påståenden som är tveksamma eller falska. Han recenserar boken Columbus: den okända historien av Manuel Rosa (som är portugis) och som hävdar att Columbus de facto var portugis. Jaworski är extremt tveksam till sannolikheten i Rosas påståenden och hans förmågor som historiker, och fokuserar på hans felaktiga använda av fotnoter och referenser till historiska källor och den svaga analysen av de historiska källorna: Columbus: den okända historien kan ses som en del av den alltmer populära pseudo-iberiska historieskrivningen, i vilken vilket nonsens som helst kan saluföras under föresatsen att det handlar om akademisk forskning. Det är en stor skam när man betraktar de otaliga intervjuer med författaren och hur boken presenterats i polska medier, att sådant när nonsens accepteras och stöds. Det så kallade ”Norman Davies-syndromet” är tillämpbart här eftersom vi tycks älska att det som utlänningar skriver om oss och vår historia. Man kan endast glädjas åt det faktum att Manuel Rosa, en glödande portugisisk patriot, som lagt så stor möda på att bevisa att Columbus var portugis nu får bevittna spridandet av nyheten att Columbus var polack. För det första är det viktigt att tydliggöra att den akademiska formalian (fotnotssystem och referenslista) i en avhandling i historia ger läsaren en möjlighet att verifiera informationen som ges av författaren genom kritisk granskning av de källor och texter som författaren använder sig av i sitt teoribygge. I Columbus är formalian mest på låtsas och tycks mest vara där för att ge boken ett sken av att vara akademisk. Fotnoter ges på ett godtyckligt sätt, medan de mest avgörande källtexterna inte finns angivna. Ett annat mer allvarligt problem är att i princip varje mening i boken ger prov på författarens okunskap i att analysera historiska källtexter. Rosa verkar källkritiskt okunnig i att granska källförfattarens trovärdighet eller informationsvärdet i en text. Den här oförmågan beror delvis på brist på förberedelser och delvis på en medveten strategi eftersom till och med den mest grundläggande källkritiska granskning av de källor som är centrala för Rosas teorier skulle tvinga honom att förkasta dem. Det som Jaworskis och Armitages artiklar har gemensamt är att Armitage hävdar att människor alltid försöker att använda och förvränga det förflutna för att passa deras syften (både vad gäller historien om Columbus men också allmänt) och Jaworska ägnar en hel artikel åt att illustrera bara ett enskilt exempel av detta fenomen. När det gäller jämförelsen av Armitages och Rosas status som historier kommer en Google-sökning att avslöga att Armitage är professor vid ett av världens ledande universitet (Harvard) och att Rosa är informationsteknologianalytiker och amatörhistoriker (Se Wikipediaartikeln om Rosa). Den brittiske historikern John Tosh har påpekat att “mångfalden och ojämnheten i kvalitet i den historia som finns tillgänglig för allmänheten reser grundläggande frågor om akademisk auktoritet” (Tosh, 2008: 136). Som ett iögonenfallande exempel på detta kan ni titta på videoklippet ”The Reagan Years (http://learnourhistory.com/The_Reagan_Revolution.html). Den här sidan utlovar en ”positiv, patriotisk och opartisk bild av amerikansk historia”, och dess grundare hävdar att deras projekt var nödvändigt eftersom skolorna i USA gav ”våra barn lektioner och undervisningsmaterial som var fulla av förvrängningar, såsom historiska felaktigheter, personliga åsikter och politisk korrekthet – detta utan att tillkännage den roll som Gud spelat för Amerikas grundande och utveckling”. Hemsidan har ett avsnitt om den akademiska stränghet som tillämpats när materialet utvecklats med godkännande av akademiska professorer (http://www.learnourhistory.com/How_We_Develop_Our_Content.html). Det är på grund av att det alltid funnits människor som har varit inriktade på att utnyttja det förflutna för sina egna syften som en viktig del av historieundervisningen I skolan är att utveckla historie- och mediekritiska förmågor så att ungdomar kan lämna skolan med förmågan att kunna skilja mellan bra och dålig historia. Som Norman Longworth (1981) hävdar: “det krävs lite fantasi för att kunna föreställa sig vilka konsekvenserna av att inte undervisa våra barn om hur man skiljer mellan viktig och oviktig information, rå fakta, fördomar, halvsanningar och lögner, så att de vet när de manipuleras av vem och för vilket syfte skulle kunna vara”. En Google-sökning avslöjar att Rosa har en stor närvaro på webben, till exempel genom sin egen hemsida. Man skall dock komma ihåg att närvaro på webben inte är någon garanti för auktoritet och trovärdighet. Som den brittiske historikern Stephen Church påpekat: ”Internet är underbart för historiker, men man måste komma ihåg att det finns ingen mellan dig och idioten som lägger ut sitt material på nätet ”(Church, 2002). En förklaring till det jämförelsevisa försummandet av Columbus som ett ämne i kursplanerna i historia i England är att i liksom i många andra länder, och kanske mer än i de flesta, vill många politiker att historien i skolan ska fokusera på nationens förflutna (och helst ge en trevlig positiv bild av nationens historia). Columbus deltog inte i byggandet av det brittiska imperiet och vår nationella kursplan i historia tenderar att fokusera på brittiska upptäckare och det brittiska imperiet snarare än utlänningars ”påfund”. Referenser Church, S. (2002) Seminar for history mentors, School of Education, 10 May 2002. (Stephen Church is a Professor of Education at the University of East Anglia). Longworth, N. (1981) We’re moving into the information society- what shall we teach the children?, Computer Education, June: 17-19. Tosh, J. (2008) Why history matters, Basingstoke, Palgrave Macmillan.

download this page

« Previous | Next »

Licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 2.5 License