Översikt

IDevice Icon

Columbus och “upptäckten” av den “Nya världen”

Hur Christopher Columbus beskrivs i populärhistoriska tiskriftar

 

Av: Miriam Hannig, Augsburgs universitet, Tyskland

 


IDevice Icon

Grundläggande information

Undervisningsobjektet som presenteras här fokuserar på bilden av Columbus såsom den presenteras i tyska och engelska populärhistoriska ar. Tyngdpunkten ligger på hur illustrationer används i tidskriftsartiklarna och huruvida sättet de presenteras på kan anses som källhistoriskt korrekt. Uppgifterna som presenteras i det här undervisningsobjektet ska ses som förslag på hur man kan hantera ämnet och de kan också användas för att analysera hur bilder i populärhistoriska tidskrifter från andra länder framställs (se ytterligare material). Dessutom kan ni finna översikter som sammanfattar hur Columbus avbildas och hur man skriver om ”upptäckten” i olika nationella historieläroböcker (ytterligare material) för att möjliggöra en förståelse av nationella tendensers betydelse för hur man presenterar ämnet.

Angående kursplanerna

I bayerska skolor tas ämnena “Columbus” och “Upptäckterna” upp i årskurs 7 (dvs. för elever i 13-14-årsåldern. Det finns inga explicit uttryckta hänvisningar till populärhistoriska tidskrifter men alla kursplaner kräver att man betraktar historiekulturen som en del av elevernas vardagsliv.

Ämnet passar väl för ämnesöverskridande undervisning som genom till exempel ett samarbete mellan historia, samhällskunskap, bild och svenska.

Undervisningsmål

Elever kan både utveckla sina mediekritiska kompetenser och analysera jämförande internationella perspektiv på ämnet.

Eleverna blir mer lyhörda för hur bildkällor används i både i tidskrifter och läroböcker och de får redskap för att analysera och bedöma hur bilder används i allmänhet och i kommersiella medier i synnerhet.

Genom att jämföra populärhistoriska tidskrifter och läroböcker i historia lär sig eleverna att hantera de olika sätt som historiska ämnen kan presenteras på och de blir mer uppmärksamma på den mer eller mindre akademiska stilen i populärhistoriska tidskrifter och läroböcker.

Genom att jämföra läroböcker och tidskrifter från olika länder kan eleverna lära sig att analysera och jämföra olika nationella tendenser angående hur man väljer att presentera ämnet (i det här undervisningsobjektet används tyska och engelska tidskrifter). Tidskrifter från andra länder hittar ni bland det ”övriga materialet” och de kan användas för att bredda jämförelsen av olika nationella perspektiv i Europa.

Perspektiv på ämnet “Columbus och ‘Upptäckten’ av den ‘Nya Världen’ i tyska läroböcker i historia

För att kunna analysera på vilket sätt Columbus och “den stora upptäckten” presenteras i nationella tidskrifter kommer vi att kort förklara det tyska perspektivet på ämnet och hur det presenteras i tyska läroplaner och läroböcker.

Columbus och upptäckten av sjövägen till Amerika beskrivs här som framförallt en integrerad del av övergången från medeltid till tidigmodern tid och tolkas inte, till exempel, som början på en lång period av europeisk kolonialism. Det kan möjligtvis förklaras genom Tysklands relativt korta historia som kolonialmakt (1884-1918) och att kolonialhistoria därför fattas i den tyska historieskrivningen.

Tillsammans med upptäckten av tryckpressen och den efterföljande medierevolutionen såväl som humanismen, renässansen och reformationen, anses Columbus ”upptäckt av Amerika” vara en viktig språngbräda till den moderna tiden eftersom det revolutionerade kunskaperna om jordklotets form. Året 1492 tolkas vanligen som vändpunkt i världshistorien. Columbus och hans ”upptäcker” framställs som en av Europas främsta historiska bedrifter och som början till västmakternas uppgång.

Problematiseringar av Columbus “upptäckt” utelämnas för det mesta: hans åstadkommanden beskrivs oftast som heroiska och utförda vid rätt historiska tidpunkt – trots att slumpens betydelse för ”upptäckten” nämns går man inte in på detaljerna kring detta.

Dessutom historiceras inte “upptäckten av Amerika” tillräckligt i kursplanen och läroböckerna. Händelsen framstår som den naturliga början på Europas världsdominans (fram till 1918). Av den här anledningen kan eleverna lätt få det felaktiga intrycket att Europa alltid har varit den viktigaste kontinenten i världshistorien. Det eurocentriska perspektivet överskuggar den perifera position som Europa har i det Eurasiatiska nätverket under medeltiden och det tar inte hänsyn till att förklara varför det var Europa och europeiska sjömän som upptäckte sjövägen till Amerika vid slutet av medeltiden.

I allmänhet tas det inhemska amerikanska perspektivet och konsekvenserna för befolkningen upp i läroplanen och läroböckerna, men de upptar bara några få meningar i framställningarna.

Av EHISTO-gruppen i Augsburg


Licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 2.5 License