1

Vem bär skulden för första världskrigets utbrott och varför det?

Diskutera med en klasskamrat eller skriv en uppsats utifrån några av artiklarna och din historiebok.

Den här diskussionsfrågan kan vara utgångspunkten för att diskutera ansvar och skuld i historien. Frågan är medvetet formulerad på ett enkelt sätt: syftet är att provocera fram förenklade skuldbelägganden som kan utvecklas av läraren på mer nyanserade sätt. I dagens historieskrivning är nyanserna bortom förenklade skuldresonemang. Historiker argumenterar ofta att man måste förstå vad som hände utifrån de inblandades perspektiv, så kallad historisk empati, och inte nödvändigtvis genom att peka ut offer och förövare. Historien brukas dock ofta på ett sådant förenklat sätt, vilket för det viktigt att diskutera nyansrikedomens betydelse i historieundervisningen. Du kan dessutom diskutera huruvida vi i dagens samhälle använder historien för att skylla på andra och kollektivt skuldbelägga länder och befolkningar utifrån historiska exempel.. .

2

Nationell historieskrivning

a. Kan du hitta några nationalistiska tendenser i texterna från Tyskland och England?

b. Vad tror du är omöjligt att skriva om kriget i England och Tyskland idag?

Artiklarna innehåller inte någon tydligt uttalad nationalism, men samtidigt kan det vara viktigt att få eleverna att fundera över vad man väljer att inte uttrycka. Hur skarp kritik är det möjligt att rikta mot det egna landet i en populärhistorisk tidskrift? Det kan vara värdefullt att uppmärksamma eleverna på att historia är en konstruktion och att det kan brukas eller missbrukas på olika sätt.

Tredje världskriget?

Vilka tecken på ett framtida världskrig kan ni hitta i världen idag? Diskutera vilka strukturella och personliga faktorer som skulle kunna leda till ett nytt världskrig.

Den här frågan kan användas för att sammafatta vad eleverna lärt sig om orsaker till krig från ett historiskt perspektiv. Som lärare är det viktigt att man tydliggör att historien inte upprepar sig på ett exakt sätt. Det finns dock lärdomar att dra, inte minst vad gäller hur strukturer och individer kan bidra till både krig och fred. Den här frågan är också tänkt att stimulera eleverna till att titta på kopplingar mellan det förflutna, samtida och framtida; en förmåga som ofta kallas historiemedvetande. Den här uppgiften kan enkelt kopplas till den samtida europeiska situationen och EU som ett försök att upprätthålla fred i Europa.

a. Välj länder genom att klicka på deras namn i högerkolumnen. Börja med att välja Storbritannien och Tyskland.
b. Formulera en hypotes om hur livslängden och medelinkomsten påverkades och utvecklades under Första världskriget. Vad tror du att ni kommer att hitta?
c. Klicka på “play” och se resultaten. Hur väl stämmer de överens med er hypotes?
d. Följ också Polen, Sverige och Spanien. Hur påverkades de av kriget?
e. Försök att koppa statistiken på Gapminder till texterna som ni last. Hur tror du att Första världskrigets påverkan påverkat historieskrivningen?
f. Avmarkera alla länderna. Tryck på “play” och följ den historiska utvecklingen i världen. Vad tycker ni verkar intressant? Har världen blivit ett bättre ställe att leva på?

Gapminder är ett statistiskt redskap som baseras på internationellt trovärdiga data. Data kan naturligtvis saknas och vara mindre trovärdig under vissa perioder och från vissa regioner. Genom att följa länderna kommer det dock att bli uppenbart att vissa länder led större förluster än andra under Första världskriget. Av den anledningen kan minnen från kriget variera och vara starkare i vissa länder än i andra. Sverige klarade sig mycket bättre än Tyskland och Storbritannien 1916. Krigsminnena är svagare i länder som inte var direkt involverade. Utvecklingen i världen visar hur världen faktiskt (statistiskt sett) håller på att bli ett rikare ställe där människor lever längre i nästan alla regioner. Detta kan förhoppningsvis vara uppmuntrande för eleverna efter att ha läst om krigets fasor.