2

En lärobok i historia

Läroböcker för yngre elever (11 – 14 år) tenderar att bara ge en enda grundläggande förklaring till krigets orsaker, och ger emellanåt intrycket att det finns en konsensus angånde krigets orsaker. Det här är för att inte förvirra elever.
Detta kan dock vara vilseledande.
Även ett århundrade efter krigsutbrottet finns det ingen konsensus bland alla professionella historiker om skulden till kriget.
I vissa europeiska länder är en viktig del av historieutbildningen att förmå elever att förstå att historisk kunskap är preliminär, provisorisk och omstridd, men att vissa förklaringar är mer underbyggda av bevis än andra.
I Storbritannien innehåller läroböcker för avancerade historiestudier på gymnasienivå tolkningskontroverser, och även läroböcker för yngre elever upplyser eleverna om att det finns olika tolkningar av historiska händelser.
Det bör tilläggas att läroböcker måste täcka många ämnen och därför har ett väldigt litet utrymme att förklara händelser och att de av detta skäl ger väldigt grundläggande och enkla förklaringar.
 

3

Populärhistoriska tidskrifter, som den du just läst,

Artiklar i populärhistoriska tidskrifter (som den du just läst)
Både History Today och BBC History Magazine har redaktioner som innehåller respekterade akademiska historiker som är ett sorts grindvakter vad gäller kvalitet och status hos tidskriftens bidragsgivare.
Bidrag är nästan uteslutande från professionella historiker som har expertis inom fälten de skriver om.
Ofta presenteras artikeln eftersom författaren nyligen skrivet en bok som baseras på ny forskning.
Alla artiklar hänvisar dock inte explicit till andra teorier än just deras egna eller tydliggör att det finns flera åsikter om ämnet som behandlas. Artiklarna i de två tidskrifterna är oftast mellan 3 000 och 5 000 ord så det finns gott om utrymme att ge en fylligare och mer utvecklad förklaring till händelser än i en lärobok (men inte så mycket som i en bok).
.

4

Ett tv-program (t. ex. det första avsnittet av BBC:s serie The Great War)

Liksom med tidningar har vissa tv-kanaler ett bättre rykte angående riktighet och opartiskhet än andra tv-kanaler.
Allmänna och statligt finansierade kanaler har generelly ett bättre rykte än kabel tv-kanaler (Fox, History Channel).
De flesta programmen antingen skrivs eller presenteras av respekterade professionella historiker eller har professionella historiker som rådgivare till programmakarna. Många serier presenteras dock av ”kändishistoriker” som ofta endast presenterar deras egen syn på den historia som skildras, och tillkännager inte att det finns andra historiker som har andra åsikter, och när deras åsikter om vad som hände och varför det gjorde det är mindre underbyggt än vissa av deras andra slutsatser.

5

Wikipedia

Wikipedia är ett (gratis) online-uppslagsverk som skrivs av vem som helst som vill bidra till och som (viktigt nog) redigeras, omskrivs och rättas av andra som är intresserade eller experter på området. Det finns blandade åsikter om dess pålitlighet och riktighet men 2005 skrev Nature, en vetenskaplig tidskrift, att det var ungefär lika tillförlitligt som Encyclopaedia Britannica vad gällde vetenskapliga artiklar.
Wikipedia har blivit bättre på att rätta till felaktiga eller vilseledande fel men dess grundare Jimmy Wales har tillkännagett att dess korrekthet ”variererar mellan olika ämnen, men att populärkultur och nutida teknologi är särskilt tillförlitliga. Det beror på att Wikipedias stab av hängivna frivilliga tenderar att ha mer kunskaper i sådana områden”. (Citerad i Wired, en tidskrift om teknologi: http://www.wired.com/culture/lifestyle/news/2005/12/69844). Det finns en bra och uppdaterad diskussion om Wikiepedias tillförlitlighet på den amerikanska delstaten Delawares biblioteksblogg (”The official blog of the Delaware Division of Libraries/State Library”: http://library.blogs.delaware.gov/2013/05/05/is-wikipedia-reliable-source/). Svenska wikipedia är mindre trovärdig än den engelska eftersom den har färre som korrigerar fel och skriver .

“Googla det bara...”

En nyligen genomförd undersökning i Storbritannien av Ofcom fann att 38% av alla 12 till 15-åringar trodde att om ett sökresultat kom upp på
a. Google search, betydde det att var riktig/sann information.
Unga människor måste förstå att internet inte är en säker och trovärdig informationskälla (Ofcom (2013)) Barn och föräldrar:
Medieruk och attityder, London, Ofcom). Google kan vara användbart, men ett problem kan vara den enorma mängder av träffar som fås och som kan vara överväldigande. Dessutom kommer inte alla träffar från ”respektabla” eller trovärdiga källor, särskilt när det gäller kontroversiella ämnen i historia.
Enligt Stephen Church, professor vid universitet i East Anglia,
“Internet är underbart för historiker, men man måste komma ihår att det finns ingen mellan dig och idioten som lägger ut sitt material på nätet” (Stephen Church, seminarium, School of Education, 10 maj 2002).