1

Hur beskriver författarna män, kvinnor, spanjorer och indianer?

a. Hur porträtteras de i bilderna?

b. Diskutera vilka problem som finns i artiklarna och historieskrivningen i övrigt?

Det är uppenbart i texterna och i bildvalet att kvinnor och urinvånarna hamnar i skuggan av de spanska männen (På den inledande bilden i den svenska texten är indianerna avbildade som hukande i skuggan medan Columbus står centralt i ljuset). Framför allt får Columbus en central roll i bilderna och i texten. För att nyansera bilden kan man diskutera huruvida indianerna bara var värnlösa offer.

2

Vilka källor används i texterna för att beskriva Columbus resa och gärningar?

I betygskriterierna betonas vikten av källkritik. Denna fråga är tänkt att synliggöra hur även denna text bygger på vissa källor.I den svenska texten finns hänvisningar till Columbus loggböcker och brev. Även i den tyska texten finns hänvisningar till loggböcker. Källhänvisningarna är ganska otydliga och man kan anta att det är sekundärkällor som man använt. Annars är brev och loggböcker bra historiskt material vad gäller närhet till händelsen. Problemet är att dessa dokument vid denna tid skrevs för att kunna läsas av andra och bedömas i efterhand. De är därför ofta förskönande beskrivningar av det som hände. En viktig aspekt är att uppmärksamma eleverna på att inga källor som hänvisas till är skrivna av indianerna. De flesta källor som skrevs av urinvånarna brändes av Spanjorerna, vilket gör att historieskrivningen blir mer eurocentriskt.

3

Hur kan man se att texten är skriven för en populärvetenskaplig tidskrift? (Jämför gärna med lärobokens text för att se hur Columbus beskrivs där – diskutera likheter och skillnader i språk, innehåll och bildval etc.)

Förutom att texten bygger på vissa primär och sekundärkällor så skrivs historien på ett särskilt sätt för att väcka intresse. Valet av rubriker, dramaturgi och bildval är några exempel på hur historien blir mer intressant men kanske också mindre balanserad. Den svenska texten bygger på ett kritiskt drama där Columbus blir en tyrann, medan den tyska texten främst bygger dramat på ovisshet och risken att segla vilse. Att kunna se hur texter är skapade för att styra läsaren är en viktig del av det mediekritiska tänkandet. Det är inte självklart att läroboken är bättre, vilket kan vara nyttigt att inse. Även läroboken bygger på urval och önskan att behaga köparen/läsaren.

4

Hur trovärdiga uppfattar du texterna?

Tanken med denna fråga är att ytterligare stämma till eftertanke kring källkritiskt tänkande. De källkritiska kriterierna om närhet, beroende, tendens och kontext är kanske inte direkt tillämpbar på en tidningsartikel. Hänvisningar till källmaterial (en slags närhet) och huruvida texten stämmer med annan litteratur i ämnet (kontext) kan åtminstone ge viktiga ledtrådar till att texten är relativt trovärdig, trots dess populärhistoriska inramning. Som nämns i kommentarerna till fråga 2 är det delvis primärkällor som hänvisas till, men dessa har svagheter vad gäller tendens. De är skrivna för att läsas av makten. Det finns således en historisk grund till det som skrivs, men omskrivningarna och försöken att popularisera gör att texternas innehåll behöver betraktas som vinklade.

Att det finns en tendens hos författarna är uppenbart. I den svenska texten finns förutom viljan att sälja en häftig berättelse som står i bjärt kontrast till hjältebilden av Columbus även ett tydligt kritiskt perspektiv. Detta kritiska perspektiv skulle kunna betecknas som emancipatoriskt. Ett underifrån perspektiv som försöker synliggöra utsatta grupper och kritisera maktstrukturer. Ett viktigt perspektiv som möjliggör tolkningar av historiska händelser och processer. I den tyska texten är tendensen snarare att betona den spännande dramaturgin med resan mot det okända. Författaren gör historien till en aktörshistoria, där Columbus är "hjälten"/har huvudrollen och alla andra aktörer är statister.

I tidslinjen, kan du se illustrationer från två tyska tidningar om Columbus, GEO-Epoche och G-Geschichte, och även från en engelsk tidning.
Ordna bilderna på tidslinjen utifrån när de skapades. Besvara även följande frågor med hjälp av den medföljande informationen:

a. Är det en bild från ett ögonvittne?

Ingen källa är från ögonvittnen. Bilderna är därför mestadels fiktiva och har påverkats av skriftliga källor liksom dåtidens etablerade målningstraditioner.

b. När skapades de flesta bilderna?

De flesta av de valda historiska bilderna är från 1800-talet. Detta kan förklaras av att stora uppfinnare och upptäckare spelade en viktig roll som förebilder under industrialiseringen. Att målningarna används idag kan åtminstone delvis förklaras utifrån deras dramatiska/känslomässiga stil som på 1800 talet var typiskt för en akademisk stil i historiska målningar.

c. På vilken typ av källor är bilderna från 1800-talet och deras skildring av Columbus baserade?

Eftersom en samtida bildmässig representation av Columbus och resan saknas spelar fantasi och målningens traditioner en viktig roll här.

d. Diskutera: kan bilder från 1800-talet betraktas som historiska dokument för Columbus och hans tid?

Bilderna är historiska bildkällor för deras tid av tillblivelse (1800-talet) och ger konstnärens (och deras uppdragsgivares) perspektiv på händelsen.

Se och försök att lista ut hur Columbus avbildats vid olika århundraden i denna quiz